Istanbul

ARBETE PÅGÅR....

SNART KOMMER MIN NYA BLOGG OM ISTANBUL! 

Istanbul är Turkiets största stad, även känd som landets kulturella centrum (men huvudstaden heter Ankara). I Istanbul sägs det bo runt 17 miljoner invånare. Majoriteten är muslimer och det finns både radikala och sekulära muslimer. Men det finns också många etniska och religiösa minoritetsgrupper som kristna, judar, kurder, armenier m.fl.

      Att resa innebär för mig att se en ny plats, få en inblick i platsens historia och kultur, samtal med människor,  upplevelser av mat och dryck och mycket annat. Här berättar jag här om mina möten med Istanbul.

Nostalgic Tram på Istiklal caddesi

 

 

Mars-april 2005 (4 dagar)

Jag började min första vistelse med att beta av sevärdheterna - kyrkor, moskéer och några museer. Promenerade faktiskt runt en hel del, det är det bästa sättet att upptäcka en plats. Men det var hiskligt blåsigt och kallt, och jag som bara hade vårkläder med mig.  Fick sen veta att isiga vårvindar är rätt så vanligt i Istanbul. Jag som trodde det var varmt "söderut"!!

       Turkarna är vänliga och tillmötesgående, och hankar sig fram på den lilla engelska de kan. Och så provade jag äta Iskender kebab som det står om i var och varannan guidebok. Riktigt gott! (Om än rätt "oljigt".) Ännu godare var det att värma sig med varmt äppelte innan man begav sig ut på blåsiga gator igen.

Mars-april 2005 (4 dagar)

Fick lite privat guidning av en bekants bekant i Istanbul. Vi åkte till Balat och Fener, eftersom jag ville se dessa gamla kvarter.  Det är något ruffiga kvarter med många inflyttade från landsbygden. En del hus är fallfärdiga,  barn leker på gatan, klädstreck hänger mellan husen. På 1800-talet var dessa områden populära och "fina folket" bodde här. Balat var de judiska kvarteren och Fener de grekiska kvarteren.

         När vi vandrat in en bit i området möter vi en grupp barn i 10-årsåldern som leker. Två pojkar kommer fram till oss och frågar om de kan guida oss. Min bekant ser en viss charm i detta förslag men uppmanar mig också att vara försiktig med kameran och handväskan här i området.  Efter någon timmes promenad i kvarteren   med de två entusiastiska pojkarna köper vi choklad och Coca-cola till dem som ett tack för att de följde med på promenaden och visade oss lite av sina kvarter. Bland annat var det grekiska skolan och Panaghia Muchliótissa-kyrkan vi fick se, även om det bara var från utsidan.

          

Mars-april 2005 (4 dagar)

Topkapi-palatset var under lång tid det politiska och administrativa centret i det osmanska riket. Palatset började byggas på 1450-talet, och beboddes sedan i flera hundra år, men 1853 flyttade sultanen till Dolmbahçe-palatset. Topkapi gjordes om till museum.  

      Det kostade ungefär 100 kr (22 lira) att gå in, och det var ytterligare 100 kr i entré avgift till Harem. Som jag har förstått det så är det i Harem som de riktigt vackra rummen finns. Men jag hoppade över besöket till Harem -100 kr till för att se några gamla rum?! Har sett liknande förut.

         Utställningarna om sultanens dräkter och hans matporslin gick jag snabbt igenom. Skattkammaren var lyxig med guld och juveler och en stor dolk med rubiner. Fanns också en helig relik i skattkammaren:  skelettdel av Johannes Döparens  hand som intressant nog klassificerade sig som "en skatt" snarare än "helig relik". En egen entré hade det heliga relikrummet som fanns i en separat byggnad. Där kunde man se sånt som t.ex. Muhammeds mantel och hans skägg och tand, man kunde också se på Moses stav och Josefs turban.  Intressant för mig som är religionsintresserad och man undrar hur vandringssägnen gått om alla "heliga" ting. Kan tänka mig att komma tillbaka till Topkapi enbart för att kolla in alla reliker igen. 

Mars-april 2005 (4 dagar)

För att få en känsla av "gamla" handelssätt  kan man antingen gå till Stora basaren eller Egyptiska basaren (Mısır Çarşısı på turkiska och kallas även Kryddbasaren på svenska). Jag kallar handeln för gammal för Egyptiska basaren byggdes på 1660-talet och det är inte riktigt förknippat med att dagens Istanbul-bor till vardags går i basaren och handlar. Men visst kan det förekomma ifall man letar efter något specifikt som inte finns att köpa på lösvikt i det vanliga snabbköpet. 

        Egyptiska basaren säljer kryddor, teer, nötter, sötsaker och annat i matväg. Små butiker ligger inne i en byggnad med välvda innertak. Utanför butikerna ligger allt uppbunkrat på ett dekorativt vis, uppenbart för att locka köpare. Här och var finns någon skål eller ett fat där man kan få provsmaka på en sötsak. Det är intressant att få en överblick av vilka kryddor och sötsaker som är populärt i Turkiet. Jag köpte en burk  Çemen för 6 lira (ca 30 kr) i en av basarens butiker. Använder röran som en aptitretare med bröd innan middagen serveras.