Istanbul

Nostalgic Tram på Istiklal caddesi

 

 

Mars-april 2005 (4 dagar)

Jag började min första vistelse med att beta av sevärdheterna - kyrkor, moskéer och några museer. Promenerade faktiskt runt en hel del, det är det bästa sättet att upptäcka en plats. Men det var hiskligt blåsigt och kallt, och jag som bara hade vårkläder med mig.  Fick sen veta att isiga vårvindar är rätt så vanligt i Istanbul. Jag som trodde det var varmt "söderut"!!

       Turkarna är vänliga och tillmötesgående, och hankar sig fram på den lilla engelska de kan. Och så provade jag äta Iskender kebab som det står om i var och varannan guidebok. Riktigt gott! (Om än rätt "oljigt".) Ännu godare var det att värma sig med varmt äppelte innan man begav sig ut på blåsiga gator igen.

Mars-april 2005 (4 dagar)

Fick lite privat guidning av en bekants bekant i Istanbul. Vi åkte till Balat och Fener, eftersom jag ville se dessa gamla kvarter.  Det är något ruffiga kvarter med många inflyttade från landsbygden. En del hus är fallfärdiga,  barn leker på gatan, klädstreck hänger mellan husen. På 1800-talet var dessa områden populära och "fina folket" bodde här. Balat var de judiska kvarteren och Fener de grekiska kvarteren.

         När vi vandrat in en bit i området möter vi en grupp barn i 10-årsåldern som leker. Två pojkar kommer fram till oss och frågar om de kan guida oss. Min bekant ser en viss charm i detta förslag men uppmanar mig också att vara försiktig med kameran och handväskan här i området.  Efter någon timmes promenad i kvarteren   med de två entusiastiska pojkarna köper vi choklad och Coca-cola till dem som ett tack för att de följde med på promenaden och visade oss lite av sina kvarter. Bland annat var det grekiska skolan och Panaghia Muchliótissa-kyrkan vi fick se, även om det bara var från utsidan.

September 2005 (2 veckor)

Ortaköy ligger bortåt Bosporen-bron och är ett litet område med hantverksbutiker, barer, caféer och restauranger. Något av ett kännetecken för Ortaköy är Mecidiye-moskén vid vattnet.

    På helgerna är det utomhusmarknad i Ortaköy. Vi gick runt och tittade en söndagseftermiddag i september. Borden stod uppradade i de små gränderna. Här gick folk och kollade i godan ro, inga hetsiga försäljare som ropade "hello lady". Egentillverkade smycken verkade mest populärt att sälja på marknaden. Jag köpte ett långt, svart halsband med små pärlor för 2 lira (ca 10 kr) och hittade även rökelsepinnar, tre askar för 3 lira (ca 15 kr). När hungern slog till köpte vi kumpir (bakad potatis) för 6 lira/person (ca 30-35 kr) som intogs sittande på en bänk vid kajen. För desserten gick vi bort till Mado glasscafé.  4-5 lira (ca 20-30 kr) för en skål obeskrivligt god chokladglass. Mado glasscafé finns också på Istiklal.

      Man kan åka 1-timmes båttur på Bosporen ifrån Ortaköy. Turen kostar 5 lira (ca 25-30 kr) och båten åker under Bosporen-bron och följer sundet en bit uppåt i riktning mot Svarta havet och vänder sedan tillbaka.

      I Ortaköy råder en slags konstnärlig stämning. Av det skälet är en liten bar i gränden det bästa stället att sitta på, dricka en öl och diskutera livet, kultur och filosofi.

September 2005 (2 veckor)

Hippodromen spelade under bysantinsk tid en central roll. Här förekom hästkapplöpningar, parader, kröningar och ceremonier.  Enligt uppgift ska 100.000 åskådare ha fått plats i Hippodromen. År 532 uppstod problem i stan med rebeller som gjorde uppror mot bysantinske kejsaren. Den s.k. Nika-revolten orsakade att runt 30.000 människor avrättades i Hippodromen.

     Det finns idag inga synliga tecken kvar av Hippodromen, resterna ligger gömda under marken. Man kan däremot ana formen och storleken av Hippodromen utifrån hur "parken" anlagts i området. Det som är av mest intresse att titta på är tre ting: den egyptiska obelisken från 1500 f.Kr. som blev fraktad till staden i slutet av 300-talet och Spiralkolonnen (eller Ormkolonnen) från 400-talets Apollotempel i grekiska Delfi. En tredje kolonn, Konstantins kolonn, ser lite halvsjaskig ut. Den var i forna tider klädd i gyllene bronsplattor, men de stals under fjärde korståget 1204.

      Hippodromen ligger alldeles i närheten av Blå moskén (Sultanahmnet moskén) så om man ändå har vägarna förbi där, så kan man snabbt också utforska Hippodromens område.  Jag tyckte att den egyptiska obeliskens sockel var intressant att titta på. Den fyrkantiga sockeln har reliefer på alla kanter som visar bilder på kejsaren och hans ämbetsmän. En sockelkant visar hästspann för kapplöpningen.

September 2005 (2 veckor)

Herrelösa hundar ser man då och då på Istanbuls gator. För det mesta ligger de på marken och glor när man går förbi en bit bort, eller så sover de. Jag har fått stor respekt för hundarna och har hört att de inte är så människovänliga, kan rentav bitas om man går för nära. "Careful" säger min turkiske "lillebror" när vi går förbi en gatuhund.

      Vid Fatih-moskén fanns den största samlingen av hemlösa katter jag någonsin sett. De verkade bo utanför moskén och folk kom och matade dem. En dam med plastpåse tömde något i matväg på marken och alla katter rusade fram.